Bara vara Jennie

av Solveig Olsson-Hultgren är en tung bok. Den handlar om 9 åriga Jennie som har en mamma som dricker mer och mer för varje dag och en lillebror som kissar i sängen och som hon måste ta hand. Nån pappa finns inte och lillbrorsans pappa är ju inte ansvarig för henne, även om han är en av de få som faktiskt ser vad som pågår. Han har ju en ny tjej och ett nytt barn på gång.

Skolan är en fristad, där är hon duktig och får beröm. Och den nya tjejen i klassen, Monika, hon med ljust lockigt hår och vackra kläder blir en riktig bästis. Men trots det vill inte Jennie att andra ska veta att hennes mamma är ett fyllo. Hon gör allt för att dölja det. Och det kräver lögner! Lögner som tär och gör ont. Det finns inget Jennie hellre vill än att slippa vara stor fastän hon är liten. Hon drömmer om att bara få vara Jennie!

Boken ger ett genomgående barnperspektiv på en missbrukarfamilj. Tungt att läsa men förmodligen inte helt orealistiskt. Fröken i skolan blir till slut den vuxne som ser hur det står till, med god hjälp från Monika som till slut avslöjar den hemlighet hon fått veta i förtroende från Jennie. Dessutom har fröken förmågan att få mamman på fötter igen utan att det blir en anmälan. Slutet gott allting gott, hoppas bara att även det är realistiskt.